onsdagen den 27:e juli 2011
onsdagen den 4:e augusti 2010
Lukten av tragedi
Hans Villius berättar utförligt om Ångfartyget Per Brahes förlisning år 1918 på Vättern. En av de största tragedierna i Svensk sjöhistoria, jämte Estoniakatastrofen med 24 omkomna, däribland den folkkära trollkonstnären John Bauer.
torsdagen den 8:e juli 2010
torsdagen den 27:e maj 2010
torsdagen den 8:e april 2010
Sverige, våldsverkarnas hembygd.

Vissa påstår att nationalismen är på frammarsch i den inpyrda svenska landsbygden igen. Jaha nu när man trodde att folk visste bättre i detta supertoleranta samhälle.
På 90-talet däremot, var rasismen stor och öppen i Sverige. En rad brutala brott utfördes av ynglingar med tvivelaktiga ideal och uppsåt. En molotov-cocktail på flyktingförläggningen var snarare regel än undantag, på topplistan figurerade det nationalistiska vikingarockbandet Ultima thule.
Ett av mest omskrivna brotten inträffade den 28 maj 1999. Östgöta enskilda bank i Kisa rånas av tre nynazister den 27-årige Tony Olsson, 26-årige tidigare legosoldaten Jackie Arklöv och den 29-årige Andreas Axelsson. I den efterföljande flykten jagades man upp i det lilla samhället Malexander av de två poliserna Olle Borén, 42 och Robert Karlström, 30 som efter ett kortfattat tumult kallblodigt skjuts ihjäl av Arklöv.
De tre männen greps tämligen omgående, Olsson på Costa rica med hälften av lösensumman på 1 miljon kronor. En stor rättsskandal uppdagas då han under sin tid som fånge på Tidaholmsanstalten tämligen enkelt kunnat gå ut och in på permissioner för att planera nya våldsdåd. Just när alla andra trodde att han bara ville spela in en teaterpjäs med dramatikern Lars Norén och militärligans ledare Carl Thunberg. Men tji fick dom!
Men det var inte slut där. Senare på hösten efter att malexandermördarna dömts till livstid, mördas fackföreningsmannen Björn Söderberg i sitt hem i Sätra av den unge nynazisten Hampus Hellekant, som hämnd för att han angett en nazistisk kollega. Vad levde vi i för samhälle tänkte folk! när vandalerna kan gå fritt och mörda folk på öppen gata. Ja, det var sannerligen inte enkelt på den tiden då vilsna ynglingar lätt kunde snärjas in i nationalistiska strömningar. Ja, på den tiden då människors språkbruk innefattade meningar som; "Hell dig! kom så tar vi Nagelfar till Valhall där vi kan festa loss på Särimner dag och natt tillsammans med Tor och Oden och Hugin och Munin"...
torsdagen den 18:e februari 2010
...

Att komma hem känns inte längre som att komma hem. Mitt rum ser aldrig ut så som det gjorde när jag lämnade det. Jag äcklas av smutsen i badrummet, men tappar ändå upp ett bad. Det flyter omkring diverse smutspartiklar i vattnet. Jag föser skiten över kanten för att sedan, apatiskt, bevittna hur detta leder till att smutsen under badkaret hittar ut till mitt enda par rena kalsonger. Det här är min heliga stund. Mina trettio minuter av djupdykning in i litteraturens värld. Jag drömmer mig bort, till allt det där, det där som är där jag inte är just nu. Det gör mig spyfärdig av ångest, samtidigt som jag vill ha mer.
Etiketter:
Charles Bukowski,
ingenting
lördagen den 2:e januari 2010
Skotten i Esbo
Ett av de mest makabra brotten som någonsin tutats ut inträffade på nyårsaftons morgon i Esbo; fem kilometer väst om den finska hufvudstaden.Tre män och en kvinna sköts brutalt ned i köpcentret Sello, medans en kvinna; gärningsmannens tidigare fru knivhöggs i en närliggande lägenhet.
Gärningsmannen sägs vara den 43-årige kosovoalbanen Ibrahim Shkupolli boende i Finland sedan 20 år tillbaka. För tre år sedan tog förhållandet med hans fru slut sedan Ibrahim halkat in på en bana kantat av kriminalitet och tygellöshet. Sedan dess har han fått svårt att få livet att gå ihop, i februari förlorade han dessutom vårdnaden om parets gemensamma barn och efter detta har han återkommande fört oliv på kvinnans arbtsplats i köpcentret Prisma.
Han skall dessutom ha fått ett ont öga till hennes arbetskamrater och torsdagens brott sägs främst inneha hämdmotiv. Men vad vet vi? Ibrahim valde efter gärningen att avsluta sitt liv, ingenting mer än ett liv i ond bråd död.
Händelsen har skakat Finlands detaljhandel hårt och många tror att den får svårt att återhämta sig efter detta. Den avslutar också ett mycket mörkt årtionde för landet i öst, som knappt återhämtat sig ifrån skolmassakern i Jokela 2007 där åtta offer mejades ner av Pekka-Erik Auvinen, en okontrollerad och våldsfixerad yngling. Samt den andra massakern knappt ett år efter, i Kauhajoki, Södra Österbotten där Matti Juhani Saari löpte amok med sitt automatvapen och mejade ner tio personer. Ja dessa år lämnar sannerligen efter sig en grumlig och bitter eftersmak i Finlands sjöar som inte lär gå bort i första taget.
Etiketter:
detaljhandel,
Esbo,
Finland,
massaker
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
